Библиотека knigago >> Наука, Образование: прочее >> Языкознание >> Книга для чтения на Лидепла


СЛУЧАЙНЫЙ КОММЕНТАРИЙ

# 1951, книга: Парнас дыбом
автор: Эстер Соломоновна Паперная

"Парнас дыбом" Эстер Паперной — сборник стихотворений, которые взрывают устоявшиеся литературные традиции и бросают вызов нормам поэзии. В своих стихах Паперная исследует темы женственности, тела, сексуальности и современной культуры. Язык Паперной дерзкий и провокационный. Она не боится использовать ненормативную лексику, грубые образы и резкие метафоры. Ее стихи могут шокировать и смущать, но они также обладают удивительной силой и оригинальностью. Паперная пишет о женском опыте с...

Lidepla - Книга для чтения на Лидепла

Книга для чтения на Лидепла
Книга - Книга для чтения на Лидепла.   Lidepla  - прочитать полностью в библиотеке КнигаГо
Название:
Книга для чтения на Лидепла
Lidepla

Жанр:

Языкознание

Изадано в серии:

неизвестно

Издательство:

неизвестно

Год издания:

ISBN:

неизвестно

Отзывы:

Комментировать

Рейтинг:

Поделись книгой с друзьями!

Помощь сайту: донат на оплату сервера

Краткое содержание книги "Книга для чтения на Лидепла"

Аннотация к этой книге отсутствует.

Читаем онлайн "Книга для чтения на Лидепла". [Страница - 4]

reproshem.

"Ver, gro. E kwo ela intenti zwo om toy foto?"

"Ruini me."

"Bat komo?"

"Me sal gami."

"Me audi-te om se."

"Den Klotilde Lotman fon Saxe-Meningen, dwa-ney docha de Rego de Skandinavia. Yu mog jan strikte prinsipes de elay familia. Ela es delikatitaa selfa. Iven syao shada de duba om may suluka, it mog ya finisi dela."

"E Iren Adler?"

"Ela ugrosi sendi foto a li. E ela ve zwo se. Me jan ke ela ve zwo se. Yu bu koni ela, bat ela hev atma do stal. Ela hev fas de gro-jamile gina, bat menta de gro-resolute man. Dabe bu lasi me gami otre gina, ela mog zwo enisa, enisa hi."

"Ob Yu es serte ke ela bu haishi sendi-te it?"

"Me es serte."

"E way?"

"Bikos ela he shwo ke ela ve sendi it pa dey wen nuy dulhifa es publikem proklami-ney. To ve bi sekwi-she undi."

"Oo, dan nu hev haishi tri dey," Holms shwo al guapi. "To es gro-hao, bikos me hev un oda dwa muhim dela fo zun nau hi. Yur Mahantaa ve resti, evidentem, in Landan duran to, bu ver?"

"Sertem. Yu ve findi me pa Lenghem hotel sub nam de Komta Fon Kram."

"Also me ve sendi yu nota-ki fo informi yu om komo nu progresi."

"Fai tak, bi karim. Me es ya gro-agiti-ney."

"Also, om mani?"

"Spendi ba kwanto treba."

"Absolutem?"

"Me shwo a yu, ke me wud dai un provinsia de may regilanda fo hev toy foto."

"E fo nau-spendas?"

Rego pren fon sub suy mantela den grave gamusa-ney bao-ki e pon it on tabla.

"Se es tristo paun in golda e semsto in bileta," lu shwo.

Holms skribi resivi-nota on lif de suy dafta e handi it a lu.

"E adres de mis?" lu kwesti.

"Es Braioni-loj, Serpentain avenu, Sent-Jonswud."

Holms noti se. "Yoshi un kwesta," lu shwo. "Ob foto es do shamba-ney sais?"

"Ya, es tal."

"Also, hao nocha, yur Mahantaa, e me kredi ke sun nu ve hev koy hao habar fo yu. E hao nocha, Wotson," lu adi, wen radas de regale keb en-roli pa gata. "Bi karim, lai ba manya klok tri afte middey, me wud yao toki kun yu om sey dela-ki."

Pa klok tri exaktem me es pa Beiker-strit, bat Holms haishi bu he returni. Domgina informi me, ke lu he kwiti dom sun afte klok ot pa sabah. Me en-sidi bli agni kun intenta tilweiti lu, komo unkwe longem treba weiti. Me yo fai glube interes om suy investiga, bikos, obwol it bu hev toy glume e ajibe treta ke ti me yo registri na dwa krimen hev, natura de sey kasu e gao posision de suy klienta mah it nopinchan. Ver, apartem fon natura de investiga ke may amiga zai fai, ye koysa in suy master-ney graspa de situasion e in suy agude e yarke resoning kel mah me jui al studi luy sistema de gunsa e al sekwi kway, kushale metodas bay kel lu detanglisi noresolvibile misterias. Me es tanto abyas-ney a suy sempre-ney sukses ke idea selfa om posiblitaa de suy fala iven bu zin may kapa.

Es bli klok char wen dwar ofni e den shamba zin pyan-si kavalyuan, yeroshi-ney e wangahar-ney, do inflami-ney fas e do lao povre klaida. Obwol me es abyasen a may-amiga-ney astoni-she kapablitaa de ahfi-klaidi, me majbur kan tri ves bifoo ke me es serte ke es verem lu. Kun ek-noda lu desapari in somnishamba, fon wo lu riapari afte pet minuta, klaidi-ney in twid-kostum e hao-aspekti-she, kom sempre. Al sovi suy handas inu poshes, lu extendi suy gambas bifoo agni e fai hi-hi kordialem duran kelke minuta.

"Gro-hao, ver ya!" lu krai, poy fa-tufi e fai hi-hi snova til ke lu majbur en-lagi bak on stula, laxe e sinmahte.

"Kwo ye?"

"Es gro-amusi-she, gro ya!. Me es serte ke yu neva wud mog gesi, komo me utilisi-te may sabah, oda kwo me pa fin zwo-te."

"Me bu mog imajini. Me suposi ke yu he wahti den abyas oda mogbi den dom de mis Iren Adler."

"Totem tak; bat sekwitura bin ya aika ajibe. Yedoh me sal rakonti a yu, olo pa ordina. Me chu dom shao hi afte klok 8 pa sey sabah al aspekta de kavalyuan sin emploisa. Ye diva-ney mutu-pria e amigitaa inter kavalyuan. Bikam un fon li, e yu ve jan olo ke ye fo jan. Me findi Braioni-loj sun. Es syao luxe vila do dwa etaja yus bli kamina, kun garden baken. Chab-ney kufla pa dwar. Gran salon desnen, hao mebeli-ney, kun longe windas hampi til poda, e toy absurde inglish winda-fixika ke eni kinda wud mog ofni. Baken ye nixa merkival, exepte ke koridor-winda es atenibile fon ruf de keb-dom. Me promeni sirkum it e examini it atentem fon oli punta de vida, bat bu merki nixa interes-ney pyu.

Poy me flani along gata e findi, yus kom me expekti-te, ke ye kavaldom in gata-ki bordi-she garden-mur. Me helpi kavalyuanes tu froti-suhisi ley kavales, e pur to resivi dwa peni, un glasa de vodka, dwa porsion de nofaine tabak, e tanto mucho informa kwanto me'd mog yao om mis Adler, sin mensioni haf shi-dwaka de otre jen in visintaa, om kel me totem bu fai interes, bat kel-ney biografias me majbur audi."

"E kwo om Iren Adler?" me kwesti.

"Oo, ela he pagalisi kapa de oli man in toy urba-parta. Ela es zuy charmaful jivika do gina-ney shapa-ki on sey planeta. Oli Serpentain-kavalyuan shwo tak, oli hi. Ela jivi trankwilem, gani in konsertas, chu-raki pa klok pet kada dey e returni exaktem pa klok sem fo akshamfan. Ela rarem chu pa otre taim, exepte wen ela gani. Sol un man visiti ela, bat visiti muy oftem. Lu es tumhar-ney, jamile e hao-klaiden, fai visita amini un ves per dey, oftem dwa ves. Lu es sinior Godfri Norton, fon Iner Templ. Yu vidi ya avantaja de hev fida de garijen. Li gwo sundi lu a dom fon Serpentain-kavaldom mucho ves, e li jan olo om lu. Afte audi olo ke li hev fo shwo, me begin promeni ahir-adar bli Braioni-loj e dumi om may plan de kampania.

Sey Godfri Norton fai ya verem muhim ruola in toy dela. Lu es jurista. To suoni dussignem. Kwel es relata inter li, e kwel es gola de suy ofte visitas? Ob ela es suy klientina, suy amiga, oda suy lubigina? Si lo un-ney, shayad ela he dai a lu den foto fo kiping. Si lo laste, se es meno probable. Fon sey kwesta dependi ob me treba kontinu may gunsa pa Braioni-loj oda turni may atenta a flat de sey sinior in Templ. Es delikate kwesta, e it chaurisi felda de may investiga. Me fobi ke me gro-tedi yu bay sey detales, bat dabe yu samaji situasion, me mus mah yu vidi may mushkila-ki."

"Me sekwi yur rakonta atentem," me jawabi.

"Me haishi zai bedumi dela in may menta, wen dwa-rada-ney keb lai-raki a Braioni-loj, e un sinior aussalti. Lu es gro-jamile, tumhar-ney, orlalik e mustashmuy - klarem toy hi man, om kel me audi-te. Lu sembli gro-hasti. Lu krai a garijen tu weiti e lopi pas ti ofni dwar na servi-gela kom jen kel es totem she swa.

Lu resti in dom duran sirke haf-ora, e me mog ek-vidi-vidi in salon-winda, komo lu go ahir-adar, shwo-yen agitem e mavi-yen brachas. Den ela me bu mog vidi. Poy lu apari, al aspekta iven pyu exiti-ney kem bifooen. Wen lu lai a keb, lu tiri golde kloka fon posh e kan it lagan-nem.


'Raki ba gro-kway!', lu exklami, 'un-nem a Gros e Henki in Rijent-strit, e poy a Kirka de Sante Monika in Ejwer-rod. Haf-ginea si yu pai zwo se duran dwashi minuta!'

Li go wek, e me en-dumi ob me gai sekwi li, ewalaa lai un syao prival lando-gari do garijen onhev-she sol haf-butoni-ney mantela e tay ragi-she bli aur, e do jota-ney beltas ausen klaspas. Al ke it stopi, ela fliti aus vila-dwar e zin it. Me sol ek-vidi hi ela dan, bat se

--">

Оставить комментарий:


Ваш e-mail является приватным и не будет опубликован в комментарии.